Dagsarkiv: juli 31, 2013

På särskilda boendet

Så här ser det ut, min bror hälsar på nästan varje helg. Mamma äter choklad och sitter vid bordet. Hon kan hasa runt med rullstolen själv ganska bra.
Lite för bra till och med, sjuksyster ringde i fredags och berättade att mamma vält med stolen över sig och fått ett jack i huvudet. Jag var inte förvånad, om man säger så. Förra året ramlade hon ur sängen. Hon hamnade på sjukhus, det såg ut som någon misshandlat henne med ett baseballträ. Seg som en gammal stövel repade hon sig snabbt för att sedan ramla ur rullstolen istället. Det blev bälte och nu har hon alltså lyckats ramla med själva fordonet också. Nästa steg blir väl att spika fast henne i väggen. Suck.

morobror

Mamma

Mamma 15 år

Mamma 15 år

Ibland får jag lust att lägga upp en bild av någon intim kroppsdel bara för att. Troligen en senkommen tonårsrevolt mot min mor. Vi gjorde aldrig upp.
Mamma bestämde. Svordomar, sprit eller rökning var förbjudet i vår familj. Jag kan fortfarande inte spela kort, för det var fult med kortspel. Man fick inte visa för mycket hud heller, det var opassande.
Böcker och diskussioner om politik var däremot populärt, vi spelade och sjöng vid köksbordet. Jag fick lyssna högt på Sex Pistols i stereon så där fanns inga begränsningar. Det var bra!

Min barndom före puberteten var verkligen fantastiskt rolig. Mamma byggde linbanor åt mig, jag fick vira in hela källaren i plastband och leka indian och buddistmunk under trappen. Men så kom de hemska tonåren. Ve och fasa. Det hände konstiga saker med kroppen, jag började intressera mig för killar. Usch!
Jag blev vuxen.  Det hjälpte inte. Allt var fortfarande usch och fy. Om det någonsin skulle bli frid och fröjd var det bara att lägga ned saker som bikinis och ett glas vin när mamma var i närheten. Helst inga män heller. ”Kom inte dragande med någon igen!”

Min mamma var otroligt begåvad. Hon kunde snickra, skriva, spela, sy, måla porslin, dreja, you name it – hon kunde i princip allt. Hon var också mycket vacker.
Nu sitter mamma i rullstol. Hon är nästan blind, hör illa, skakar och kan knappt gå. Hon tror hon är liten och bor uppe i norrland igen. Stackars lilla mamma. Jag önskar att du fått ett bättre liv där du fått utvecklas och arbeta som inredningsarkitekt, det var ju det du ville. Fast du har det ganska bra just nu, du behöver inte oroa dig för allt och plågas av bekymmer om pengar och vad det ska bli av barnen.
Kära lilla mamma. <3